Direktlänk till inlägg 16 mars 2017
Oj, oj vad jag har börjat bry mig om folk som jag förr avskytt.
Oj vad jag har börjat undra hur det egentligen står still med
dem där surkärringarna på jobbet eller den där människan på
nyheterna som har misshandlat och tänt eld på andras hus.
Oj vad jag har funderat över alla mina nära och kära som
ibland är väldigt fyrkantiga som drar människor över en kant
i stället för att se individer var för sig. Oj vad jag sällan orkar vara
arg längre, oj vad många människor jag vill krama varje dag och fråga
hur dem egentligen mår och varför dem gör som dem gör?
Trots att jag vill vara arg så har jag ingen lust för ilskan och
hatet hjälper mig ändå inte fram. Snarare förstör mig inifrån.
Så jag väljer hellre att titta kärleksfullt på dem som
lyckas irritera mig eller som sviker mig på ett eller annat sätt och ställa
frågan, men varför gör människan så, hur mår hen?
Jag ska vara ärlig och erkänna att jag inte vågat fråga
eller ifrågasätta någons beteende. Men i smyg försöker
jag vara vänlig, uppmuntra det bra och ignorera det
dumma. Försöker vara glad för hur illa kan saker egentligen vara, om allt nu ändå till slut löser sig på ett eller annat sätt. Men jag önskar att jag hade modet och kunskapen
att fråga och göra rätt. Få människor att vakna,
kanske gråta ut. Kanske söka hjälp.
Kanske få folk att öppna sig för många verkar inte
vilja se sina problem eller bry sig om att förändra
det dåliga. Dem klagar över hur dem mår men gör
inget för att förändra det, dem gör som jag gjorde.
Jag hoppades att någon annan skulle rädda mig
bara genom att dem fick se mig gråta bara genom
att jag talade om hur jag måde. Men den ända som kan
rädda en är sig själv. Kampen är tuff men inte omöjlig.
Och kanske är det ända sättet för oss att må verkligt
bra kämpa mot oss själva vår mörka sida. Ta hjälp
av dem kloka och jobba på. Även med dem saker vi
egentligen inte vågar erkänna för oss själva.
Det är väl som man säger vi föds inte onda vi föds inte till
människorna som hamnar i fängelse i vuxen ålder vi föds inte
till surfittor eller människor med stora egon. Vi föds inte med
kort stubin eller en hård attityd. Något formar oss och jag tror att
det precis som skvaller eller skratt är väldigt smittande. Så om
jag beter mig illa så får det någon annan att må dåligt och till slut
råka bete sig lika illa i framtiden på ett eller annat sätt. Men med
kärlekens kraft som bör vara det starkaste inom oss så borde
vi kunna utrota det dåliga.
Och en början på det är kanske att sluta avsky dem eleka
och i stället försöka nå dem med kärlek eller fråga varför dem är
elaka. Om dem inte vill lyssna på just dig eller mig kan vi inte göra
så mycket åt men vi kanske kan vara envisa eller så finns det någon
annan som kan öppna ögonen på människan...
Jag jobbar varje dag med saker som jag vet att jag inte är så bra på.
Jag vill inte vara dum medvetet men är nog det omedvetet ibland.
Det är vi väl alla eftersom vi alla har drabbats av dåliga sidor. Men orkar
vi erkänna dem och jobba med dem så kan vi bara bli bättre.
Och köra på ännu mer med våra goda sidor.
Allt går att förändra med kärlekens kraft.
<3 Bara vi tror och kämpar och inte
sätter hat mot hat eller hårda ord mot hårda ord
utan i stället frågar och kanske ger mer kramar
eller är nyfikna på människor.
För alla har vi våra anledningar till varför
vi blivit dumma på ett eller annat sätt och alla
kan vi bli fria från dem där dumheterna också
bara någon tror på oss och orkar lyssna
utan att dömma.
Vi föds förmodligen inte heller till änglar eller fredsaktivister
och inte heller till spralliga glädjespridare.
Något formar oss till att bli vad människor anser gott och ont.
Något formar oss till att vara kärleksfulla mot vissa och inte mot andra.
Något formar oss till att välja glädje eller att stanna kvar i sorgen vi
bär på.
Det finns vändpunkter och det finns motgångar.
Framgångar och lyckande, misstag och svek.
..................................................
..................................................
..................................
Bra Issa nu lät du lite klok igen. Hoppas nu någon läser och tar åt sig...
För att vara arg på någon som är arg blir bara dubbel ilska...
Enkel matte. Nu dax att laga mat.
Hur mycket kan man tro på sig själv oavsätt vad omgivningen tror och tycker? I mitt liv så tyvärr mäts min självtillit beroende på hur mycket min omgivning visar att dem tror på mig. Om jag får stöd eller inte. Jag blir vad folk gör mig till. S...
Jag är i en period då jag känner mig ganska ensam och övergiven. Det har fått mig att tänka och känna mycket. Jag antar att jag dels fortfarande vänjer mig vid att bo ensam och jag antar att jag också sörjer att jag inte har så nära rellationer som m...
Nu har det gott en tid sen jag tog examen från skolan och satt i bilen och för ett kort ögonblick funderade på om det var där när jag fortfarandd var som lyckligast skulle ta mitt liv. Jag lät bli och tänkte istället LEV! Lev för allt vad du är värd....
Dem senaste veckorna har allt varit extra tydligt hur mycket stöttning jag fått dem senaste två åren. Hur mycket godhet det ändå kan finnas i människor och att det finns människor som både ser och tror på mig och mina förmågor. Jag har också...
Dem senaste dagarna har jag rensat som bara den. Jag har fyllt påsar med prylar och kläder som bara ligger och skräpar i lådor. Försöker skänka bort en del och kommer la försöka sälja lite senare också. Men det har dykt upp många tankar. Först en ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|