Denna förbanelse! Vad sjutsingen ska livet bära väg? Jag har åtminstonde lite olika allternativ vissa mer skrämmande en andra...

Alternativ 1. Söka in på Mullsjö folkhögskola och komma in och bara börja måla igen låta insperationen flöda och fantasin gå långt... Sätta igång det gamla i mig. För jag har trots allt inte målat något riktigt bra och entusiastiskt på en evighet! Var försvann alla mina ambitioner egentligen? Och kommer ett år på folkhögskola och en studentlägenhet ge mig nya möjligheter och ett större perspektiv? Nya vänner och vila under ett års tid? Jag är suger och nyfiken samtidigt som jag är livrädd fall jag skulle komma in. Jag vet ju inte ens hur man betalar en räkning! Och det ska jag ju göra varje månad sen för att få bo på internatet och för att få mat. Och lära mig åka tåg varje helg. För då vill man ju hem och träffa familj och vänner. Jag är inte särskilt erfaren och har ingen aning om hur det går till eller är. Men jag drömmer och ser något bra framtför mig. Och jag har aldrig hört någon som klagat på folkhögskola snarare tvätt om! Att det helt enkelt är ett trevligt minne för livet.

På folkhögskolan skulle man skicka in lite allt möjligt för att kunna bli antagen bland annat erfarenheter,personligt brev och tester. Alltså saker man skapat. Jag började plocka fram saker och ta kort på lite gamla teckningar och andra verk som jag åstakommit i livet. Några som känns lite bättre en dem andra... Men jag känner mig inte duglig riktigt och ändå blir jag impad av mig själv när jag hittar vissa gamla verk. Och den där känslan och kanske också den där kicken jag får varje gång av att just det så här roligt var/är det att måla och skapa. Det jag hela tiden lagt åt sidan i stället för att lägga ambitionerna på det. Men det har ju ändå inte käns som att det kommer bli något av det. Jag kommer alltid kunna ha det som en kul hobby inget mer. Så då är det väl ingen ide att lägga någon större energi på det? Dessutom har jag inte haft tid känns det som. För att det är typ en miljon andra saker som sägs vara viktigare som man ska göra. Alltså skolarbeten med mera! Jag saknar min förmåga och all tid jag la ner. Det var ju roligt att måla och rita och drömma! Jag skulle bli super duktig!  Men idag har jag väl mist hälften av den förmågan då jag inte skapat något på en brutal evighet! 

Någonstanns hoppas jag att jag kommer in på folkhögskolan även om jag är rädd och inte vet vad det kommer innebära. Men jag har en förhoppning om att det ska ge mig nya skapar glädje och ny energi och nya drömmar och förhoppningar om mitt skapande och min kreativitet som jag en gång hade som jag vill få igång igen! 

Här är bilderna jag fotade och funderade på att skicka in som tester till ansökningen. Vilka tycker ni jag ska ta med? Är det bra eller dåliga? Snälla säg järna någonting det skulle verkligen hjälpa!

Alternativ 2. Om jag inte kommer in på skolan, söka jobb och bli brutalt överambitiös i cv skrivande och sökande! 

Dessa erfarenheter man ska ha... Hur ska jag kunna få ett jobb om ingen ens vill ge mig erfarenheterna?! 

Och så höjer dem pansionen för dem stackars äldre människorna och låter oss ungdomar stå utan jobb och dra oss mot det kriminella för att det till slut känns som ända sättet att leva. Socialbidrag kan ändå inte vara roligt... Seriöst när det gäller jobb tekniken i Sverige så är den helt upp och ner! Det är fel på många sätt. Sen vågar jag inte säga för mycket då jag inte vet allt och hur det funkar. Men jag har väl rätt att vara uppröd ändå hoppas jag?! Och alla dess år av högskoleplugg.. Om man inte orkar da! Och om teorin och praktiken är så extremt olika! Det borde finnas bättre sätt alltså! Jag ska minsann komma på en bra lösning någon gång! Kan bara hoppas att jag lyckas skriva ett bra cv och att någon vill ge mig chansen till jobb. Låta mig visa vad jag går för!

Alternativ 3. Om jag varken kommer in på skolan eller får något direkt jobb... Så ska jag ta ''små jobben'' bli kontaktperson och jobba som vikarie på förskolor och skolor.

Simpel lösning kanske inte det bästa och roligaste men ett något förhöjt cv och dugligt. Ger i alla fall lite pengar! Men kommer dock inte göra att jag kan flytta hemifrån.

Alternativ 4. Gå in i en djup deprition eller börja springa maraton för att jag kommer bli brutalt uttråkad om jag inte lyckas med något av dem övre alternativen! (Detta får INTE ske!)

Tänk så illa det kan gå tänk vilken risk det ändå är... Ushe mår dåligt av att bara tänka på det! Det får inte bli på det viset! Jag ska göra allt för att undvika det!

Det här var ännu en avskrivning av tankar och känslor... Hmm... Jag har inte predikat något bra och roligt på länge känns det som. Även om jag nog mest inbillar mig. Ni som läser bloggen. Ni får stå ut ett tag med dessa tråkiga avanserade och ointressanta texter om mitt liv... Jag kommer snart på något intressant att skriva om hoppas jag! Så slipper ni läsa om mitt patetiska liv som det känns just nu. För antar att det här inte faller någon i intresse inte ens mig själv egentligen... 

Eller för all del ge mig något att tänka över. Som kan leda till roliga tankar :) 

Även om det mesta bara alltid ploppar upp som jag skriver av så känns det som att det är roligare och mer engagerat en det senaste jag gjort här.  Vare sig ni är intreserade eller inte. Eller nått.. Aja Sov gott i natt allihopa! Hejdå och puss och kram.