När livet helt enkelt går på högvarv! Man spänner axlarna och glömmer bort att stanna upp för att andas ut... Allt för att det sker så himla mycket runt omkring. Nu är jag på gång med körkort så pass att nu kör vi gärnet det sista då min lärare sagt att jag snart är redo för uppkörning. Samtidigt som vi håller på med både projektarbete och skapande verksamhet i skolan vilket jag både går back och frammåt i. I alla fall projektarbete problem som dyker upp på vägen som ska lösas. Och när det gäller skapande verksamhet är det intensiva dagar av att sy dekorer och annat till barnteatern vi ska ha snart blir det dessuom att lära sig repliker utantill med mera.. Sånger och danser och latscho prylar. Vid sidan av det ideelt arbete med 7-8 åringar på måndags kvällen. Och vid sidan av det möten med kompisar som jag vägrar ställa in för det mitt i ruset känns som att det är att slappna av samtidigt som det blir en antekning i schemat som jag håller i huvudet. Samtidigt som jag börjat träna för att bli både det ena och det andra smidigare,starkare,piggare med mera och allt vad det innebär. Samtidigt som jag har läxor/prov i skolan. Och samtidigt som jag vill kunna lägga energi på annat... Det är konstigt att jag ändå är så lugnt sist jag stressade så klarade inte kroppen av det. Den här gången klarar jag det i alla fall just nu. Frågan är hur allt blir när körkortet är taget teatern är avklarad och projektarbetet fixat upp de svåra knutarna och allt annat som sker runt om... Nu blev jag visst anfådd av att bara skriva detta ändå har jag kontroll för tillfället. Frågan är om jag klarar av 3 veckor till! Att hålla ut för jag vet att då bör de bli lugnare har redna hållt ut 1 vecka och bara de var tufft. Och det är as segt att gå upp på morgonen det brukar det ej vara men just nu har jag son lust att strunta i att gå upp vissa dagar för att jag helt enkelt vill ta det lugnt. Men det gör jag inte för jag reser mig upp varje morgon även om det tar imot sköter dagens syslor och går och lägger mig utmattad. Sover några timmar och står ut en dag till... Men som sagt mitt i skithögen har jag ändå koll jag klarar mig och kan slappna av imellanåt. Sätter mig och pustar ut korta stunder ibland och reder ut allt och kollar med mig fall jag verkligen är okej om jag verkligen klarar mer och tänker på politiker som förmodligen har så här mycket att hålla reda på gämt och ständigt. Och klarar dem det så klarar jag det... Och egentligen en jonglerare kan inte hålla många bollar i luften samtidigt när han börjar men med tiden och träningen kan han till slut hålla väldigt många bollar i luften samtidigt och jonglera med. Så nu är det bara att stå i några intensvia veckor och hoppas på att de blir lite mindre intensvit sen även om jag vet att fram till studenten i sommar så kommer det vara tufft. Sen på sommaren får jag slappna av en liten stund sen blir det att söka jobb eller utbildning? Ushe vad hände med säkerheten om vad man vill bli? Blöö!!!!