När livet helt enkelt går på högvarv! Man spänner axlarna och glömmer bort att stanna upp för att andas ut... Allt för att det sker så himla mycket runt omkring. Nu är jag på gång med körkort så pass att nu kör vi gärnet det sista då min lärare sagt att jag snart är redo för uppkörning. Samtidigt som vi håller på med både projektarbete och skapande verksamhet i skolan vilket jag både går back och frammåt i. I alla fall projektarbete problem som dyker upp på vägen som ska lösas. Och när det gäller skapande verksamhet är det intensiva dagar av att sy dekorer och annat till barnteatern vi ska ha snart blir det dessuom att lära sig repliker utantill med mera.. Sånger och danser och latscho prylar. Vid sidan av det ideelt arbete med 7-8 åringar på måndags kvällen. Och vid sidan av det möten med kompisar som jag vägrar ställa in för det mitt i ruset känns som att det är att slappna av samtidigt som det blir en antekning i schemat som jag håller i huvudet. Samtidigt som jag börjat träna för att bli både det ena och det andra smidigare,starkare,piggare med mera och allt vad det innebär. Samtidigt som jag har läxor/prov i skolan. Och samtidigt som jag vill kunna lägga energi på annat... Det är konstigt att jag ändå är så lugnt sist jag stressade så klarade inte kroppen av det. Den här gången klarar jag det i alla fall just nu. Frågan är hur allt blir när körkortet är taget teatern är avklarad och projektarbetet fixat upp de svåra knutarna och allt annat som sker runt om... Nu blev jag visst anfådd av att bara skriva detta ändå har jag kontroll för tillfället. Frågan är om jag klarar av 3 veckor till! Att hålla ut för jag vet att då bör de bli lugnare har redna hållt ut 1 vecka och bara de var tufft. Och det är as segt att gå upp på morgonen det brukar det ej vara men just nu har jag son lust att strunta i att gå upp vissa dagar för att jag helt enkelt vill ta det lugnt. Men det gör jag inte för jag reser mig upp varje morgon även om det tar imot sköter dagens syslor och går och lägger mig utmattad. Sover några timmar och står ut en dag till... Men som sagt mitt i skithögen har jag ändå koll jag klarar mig och kan slappna av imellanåt. Sätter mig och pustar ut korta stunder ibland och reder ut allt och kollar med mig fall jag verkligen är okej om jag verkligen klarar mer och tänker på politiker som förmodligen har så här mycket att hålla reda på gämt och ständigt. Och klarar dem det så klarar jag det... Och egentligen en jonglerare kan inte hålla många bollar i luften samtidigt när han börjar men med tiden och träningen kan han till slut hålla väldigt många bollar i luften samtidigt och jonglera med. Så nu är det bara att stå i några intensvia veckor och hoppas på att de blir lite mindre intensvit sen även om jag vet att fram till studenten i sommar så kommer det vara tufft. Sen på sommaren får jag slappna av en liten stund sen blir det att söka jobb eller utbildning? Ushe vad hände med säkerheten om vad man vill bli? Blöö!!!!

 

joanna

21 januari 2013 18:09

*kramar om* bara du bromsar i tid om du känner att kroppen börjar strejka! det är inte värt att köra slut på¨sig för att klara allt. då är dte bättre du bromsar innan. men oibland i livet blir dte fullt upp.. sista terminen i 3an är nog så för de flesta. Ta hand om dig! *krama*

http://www.joizmed.mittspejs.se

Isabella

27 januari 2013 12:10

Tack Joiz. Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur mycket kan man tro på sig själv oavsätt vad omgivningen tror och tycker?  I mitt liv så tyvärr mäts min självtillit beroende på hur mycket min omgivning visar att dem tror på mig.  Om jag får stöd eller inte. Jag blir vad folk gör mig till. S...

Jag är i en period då jag känner mig ganska ensam och övergiven. Det har fått mig att tänka och känna mycket. Jag antar att jag dels fortfarande vänjer mig vid att bo ensam och jag antar att jag också sörjer att jag inte har så nära rellationer som m...

Nu har det gott en tid sen jag tog examen från skolan och satt i bilen och för ett kort ögonblick funderade på om det var där när jag fortfarandd var som lyckligast skulle ta mitt liv. Jag lät bli och tänkte istället LEV! Lev för allt vad du är värd....

Dem senaste veckorna har allt varit extra tydligt hur mycket stöttning jag fått dem senaste två åren. Hur mycket godhet det ändå kan finnas i människor och att det finns människor som både ser och tror på mig och mina förmågor.    Jag har också...

Dem senaste dagarna har jag rensat som bara den. Jag har fyllt påsar med prylar och kläder som bara ligger och skräpar i lådor. Försöker skänka bort en del och kommer la försöka sälja lite senare också. Men det har dykt upp många tankar.  Först en ...