På golvet ligger en uppblåsbar madrass och tecken på golvet, melodifestivalen är på tv och jag är sprallig i hela kroppen. Micke ligger på golvet och tittar på mello och beundras av sean banan. Jag sitter och ler åt fina ord från min egen far. Jag känner hur ord uppfyllas och mål uppnås. Framtiden årdnar sig. Ingen mer oro... Jag trivs i den lilla lägenheten vi är överens om att så fort vi har råd så hyr vi en tvåa eller trea i stället. Men nu duger ettan bra och mina inredningsplaner är i full gång. Vi har spånat igenom hala Ikeas hemsida och skrivit upp möbler vi vill ha och kostnader. Well vi hoppas vi kan få ner priset på några saker men jag gillar inredningiden och Micke som egentligen inte är så intresserad av inredning alls är helpå. :) 

Jag skrattar när jag tänker tillbaka på dagarna som hitils varit. Hur jag i bilen satt och talade med min klassföreståndare om döden,livet,ljungby och skolan i Torsdagskväll under bilturs färden till Ljungby. Och sedan hur jag kom in i en liten lägenhet och direkt kastade mig mot väggarna för att mäta dem för att se vilka möjligheter och möbler som skulle kunna passa. Hur jag reagerade på allt han borde ha hemma men inte har hemma, jag hade kommit till en riktig ungarls lya. Och jag var kvinnan som ville strukturera upp allt. Jag var så uppspelt så att jag inte kunde sova den där kvällen. Och hur jag nästa natt sov hur gott som helst på grund av att jag fått gå några timmar och känna mig in i lägenheten medans Micke var på skolan i några timmar. Jag gick omkring och mätte med ett måttband och kollade möbler på ikea och vilken design som skulle funka. Och kollade klipp på youtube hur man gör för små ytor och så vidare. Och ideerna är slående fina. Ja jag är nöjd och tror att det här kommer bli fint. Äntligen kan lite drömmar börja få uppfyllas. Jag mins hur vi idag gick omkring i Ljungby centrum och det stack ivrigt i mig när vi var inne i några inredningsbutiker. Imorgon har vi ännu en dag innan jag åker hem och hälsar på vänner o familj på Tisdag.

Jag är både nervös och förväntansfull för det också. Folk lär väl fråga om den här grejen jag skriver om nu... Och jag har misstankar om att min kropp kommer gå ner i varv och då släppa lös förkylningen som legat i mig ett tag. 

Men här just nu är jag för livlig glad och förväntansfull samtidigt som jag är nervös för framtiden... 

Idag skrev jag till och med ett CV jag tänkte skicka till var ända förskola i Ljungby och söka jobb. Och det kändes så himla rätt det där cvt. För det var ärligt, positivt och så mycket mig. Och ändå bra och erfarenhetspositivt typ... Trots att jag inte har dunder erfarenhet och inte den där ultimata utbildningen. Imorgon blir det några till CV så jag kan söka andra jobb också främst sommarjobb för tillfället. 

Just nu älskar jag nuet och vill stanna kvar just här i denna tid och plats. För jag har mognat och blivit lugnare och inte en ända gång blivit allt för irriterad på honom. Och han har inte drygat runt och retas som han brukar göra på det där dumma sättet. Och ja det kanske är tillfället men det känns på riktigt och jag vill detta så mycket. Vi har kanske växt och mognat båda två. Det glädjer mig!

Så här sittter jag alltså i en något rörig och tom lägenhet småler och drömmer mig bort om en nära framtid. Och vill stanna kvar i den här känslan för evigt. Här sitter jag med fötterna på en stol nertryckt i en soffa med en dator i mitt knä och småpratar och skrattar tillsammans med Micke mellan varven. Jag njuter och är tacksam för vår fina vänskap. Men som det känns nu är det just vänskap allt handlar om. Vi är vänner som upptäcker livet och världen tillsammans men det är allt. Och jag är så tacksam för att jag fått den här möjligheten. Och glad över dem dagar vi hitils haft ihop trots det dystra gråta vädret. 

Hittils har jag inte tänkt så mycket om staden. Den har lite roliga sagohus i roliga färger här och var. Typ pippi-hus men annars har stan inte gätt så mycket imponerande hitils, inget speciellt med centrum och folket har hitills påmint om folk där hemma.. Ganska tråkiga och buttra. Micke tror att det beror på vädret och att det finns massa glada människor på sommaren. Men dem får vara som dem vill så länge jag får några bra glada vänner här. Vilket jag också har en känsla av att jag kan få. :)  

Allt löser sig liksom. Och vi lär inte bo här i en evighet. Och vi har redan planer på eventuellt en lite större stad en son där lagom mellanstad. Typ Jönköping storlek på det hela eller Växsjö. 

Haha vi har många planer då båda har jobb och ja vi vet ju inte hur länge vi bor ihop men ändå tänk två personer med var sitt fast jobb. KASHING! Självfallet kommer lite gå till välgörenhet :) Bli fadder eller nått skulle man kanske bli. :) 

Äshe nu kanske jag tar drömmarna lite för långt bort och lite över styr igen... En sak i taget var det. En sak i taget. En dag ett steg. :)

Det här inlägget slutar snart med bara en massa smailisar. Och det är inte så roligt att titta på även om dem är fina så nu avslutar jag dagens inlägg med ett ända stort leende och ett hjärta för denna fina stund. Sedan blir det film mys och sen blir det la att sova kanske. Ny dag imorgon!