Det är första dagen ensam i Ljungby. Och jag tror att många av er är nyfikna på hur jag har det här! Så jag tänkte jag tar och skriver lite dag för dag nu dem närmaste dagarna för och visa vad som faktiskt händer här. Nu när min lägenhetskamrat har åkt på sommarjobb i annan stad så passar jag på att lära känna stan på riktigt och utforska. Här kommer dagens ord och funderingar! Trevlig läsning. <3

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag försöker få kompis vibbar från spisen för att lära mig laga mat. Nu vet jag i alla fall vilken temperatur olika saker ska stekas och kokas på, på den här spisen.

Jag sitter och funderar på vidare inredning för att få det så mysigt och hemtrevligt i den lilla skruttna ettan som möjligt. Jag vill täcka över alla sprickor och hål som finns! 

Jag är ovanligt lugn allt släppte när jag kom hit. Tja även om jag var totalt övernervös inför sommarjobbs infon. Men det gick la helt okej ändå tror jag... Jag är ute varje dag och går och försöker registrera mig och mitt lokalsinne för att hitta och veta var allt finns. Jag hittar just nu till sommarjobbet ica,willys och stan. Jag njuter av att jag bor i ett sont fint område och så nära en bäck. Eller vad det så det kallades? När vattnes rinner lite slingrigt och små broar byggs upp lite här och var? 

Hur som hälst det är fint här. Och jag har inte brottom till någonting alls. Även om jag försöker bygga upp små cheman för dagen. Ex tvättid och annat. Jag har börjat märka att folket här har en halvskånsk dialekt. Så har jag otur pratar jag snart som en skåning. Inte för att det är något negativt. Men jag gillar hur jag pratar nu även om jag svär lite för mycket ibland. 

När jag är ute och går så springer huvudet iväg i tankar och idag gjorde den det lite extra mycket. Jag insåg vad jag har och inte har. Vad som ska byggas nytt och vad som ska bevaras. Jag insåg att jag tänker söka mig till samma ställen som jag gjorde hemma och människorna här påminner om allt folk i min gamla hemstad. Även om det här är andra människor så känns dem som samma , dem har bara lite annan röst och lite annat utseende men annars känns dem som dem där hemma. Dem ler när det är soligt och dem ser dystra och irriterade ut när vädret är grott och tråkigt.

Och allt runt omkring är också det samma även om helhetsområdet har andra hur och andra vägar så ser gräset och sprickorna i asfallten lika dana ut som i min hemstad. Skatorna rotar efter mask i gräset och man kan höra barn leka i närheten. Och dunkadunka musik från någon i granlägenheten. Bilarna låter lika dant och tanterna är lika irriterade och har lika svårt med pengar som i hemstaden när man står bakom dem i kassan på ica. 

Jag är nyfiken på den här granntjejen också liksom jag var i min hemstad på tjejen i huset mitt imot. Skillnaden är dock att henne tog det år innan jag tog mig tid och mod till att lära känna henne. Den här tjejen har jag redan haft en kort konversation med. Hon verkar trevlig,nyfiken och har häftig stil och kanske kommer hon att bli den första jag lär känna i den här staden. Jag kan ju alltid hoppas i alla fall. För som sagt hon verkar vara en schysst typ. Det säger i alla fall min känsla. Och min känsla brukar ha rätt när det gäller nya människor.