Idag  gick jag ut en lång promenad jag satte mig sedan vid en bänk vid sjön och såg mig omkring, samtidigt som jag försökte få tag på någon vän att umgås med, dock var i princip alla upptagna. Typiskt!

Jag såg en anka som såg annorlunda ut en dom andra i sina färger denna ankan var fin och jag fashinerades lite av den. Sedan fick jag lämna min bänk åt ett par fylle människor. Stackars människor! 

Jag gick vidare och hamnade hos systrana Brinell. Jag stannade där och när jag under en stund tog en liten vilopause på deras soffa så låg jag under en filt och funderade en stund. Sedan tittade jag ut mot trädet utanför deras fönster. Och började tänka på livet och dess mening som jag alltid gör när jag tittar ut genom ljust det fönstret i  ljust deras lägenhet. Varför vet jag inte riktigt men det är något speciellt där. 

Jag började tänka att om det här är mitt liv, och mitt liv alltid kommer gå upp och ner, och jag bara lever en gång, varför lever jag då inte livet? Det finns väldigt få människor som faktsikt lever livet. Många är inspärrade i sina fyrkantiga liv. Med dessa vanor och rutiner. 

Är människan rädda för vad som ska hända om dem bryter sina rutiner? 

Kan vi inte klara oss fall vi bryter rutinerna betyder detta fattigdom och förödelse? 

Nej det måste väl gå att leva livet ändå? Gäller bara att komma på hur... 

Men vad är egentligen att leva livet? 

Att göra som man vill varje dag hela tiden?

Skulle det verkligen funka?

.......

Jag skulle kunna sitta i evigheter och fundera på det här men ni får gäran göra det med mig så kommentera gärna! Disskutera med mig! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur mycket kan man tro på sig själv oavsätt vad omgivningen tror och tycker?  I mitt liv så tyvärr mäts min självtillit beroende på hur mycket min omgivning visar att dem tror på mig.  Om jag får stöd eller inte. Jag blir vad folk gör mig till. S...

Jag är i en period då jag känner mig ganska ensam och övergiven. Det har fått mig att tänka och känna mycket. Jag antar att jag dels fortfarande vänjer mig vid att bo ensam och jag antar att jag också sörjer att jag inte har så nära rellationer som m...

Nu har det gott en tid sen jag tog examen från skolan och satt i bilen och för ett kort ögonblick funderade på om det var där när jag fortfarandd var som lyckligast skulle ta mitt liv. Jag lät bli och tänkte istället LEV! Lev för allt vad du är värd....

Dem senaste veckorna har allt varit extra tydligt hur mycket stöttning jag fått dem senaste två åren. Hur mycket godhet det ändå kan finnas i människor och att det finns människor som både ser och tror på mig och mina förmågor.    Jag har också...

Dem senaste dagarna har jag rensat som bara den. Jag har fyllt påsar med prylar och kläder som bara ligger och skräpar i lådor. Försöker skänka bort en del och kommer la försöka sälja lite senare också. Men det har dykt upp många tankar.  Först en ...