Igår var det en bra dag fri från krav. Jag och min bästa kill kompis Micke var i Jnpg och handlade lite. Jag kom hem med små nyckelringar med en liten filur på som present till min familj för att jag tycker om dem så mycket och för att dem varit så stöttande nu när jag haft det tufft ett tag. 

Sedan på kvällen så var jag på cafet som vanligt. Jag och en otroligt fin tjej vid namn Sandra smakade på något väldigt annorlunda. Då jag frågade om det var sallt i ett timglasur som vi hittat i ett spel vi tänkt spela tillammans med dem andra på cafet. Det är väl bara att ta reda på det tyckte Sandra. Så hon öppnade timglaset och jag smakade. Tyckte det var vidrigt och salt var det verkligen inte! Snarare sand. Då smakade Sandra också och tyckte det smakade plast. Så alltså det som är i timglasen är en slags plast-sand. Så nu vet alla ni som också funderat på vad sjuton timglaset innehåller för pulver! Plast-sand alltså! 

Efter att jag smakat blev jag orolig och tänkte. Shit tänk om det är giftigt! 

Andra sa nej det är nog ingen fara. Men jag var skeptisk så jag började sköja munnen massor med en mer flaska med jordgubssmak! 

Senare på kvällen spelade jag Yatzy tillsammans med ett gäng och den omgången vann jag! :) Under spelomgången bad jag en underbar kvinna i 52 års åldern om en annan underbar kvinnas mobilnummer. Och jag tänkte inte avslöja mig direkt när jag skickade ett sms till den här kvinnan. 

Så jag skrev: - Hej gissa vem en miljon gånger!

Hon listade ut det på nolltid! Jag var förvånad och undrade hur!

Jag tänkte hon måste fuskat med eniro eller något!

Men nej det hade hon inte hon visste att det var jag för att hon nyss skrev till kvinnan jag fick nummret av. Och det var när dem hade smsat som jag bad om att få nummret. Och hon sa att det kändes mest logiskt/troligt att det var jag på grund av att det var en ''bus grej typ'' 

Jag tittade på två stycken på cafet och sa är det verkligen så tydligt att det är jag? Är det så typiskt mig en son här grej? 

Dem tittade på mig med ett flin som sa. JA VERKLIGEN! 

Och det där smset och den där reaktionen skatte sig fast i mitt huvud. Då var jag glad över att vara jag, då var jag nöjd med min personlighet. Samtidigt som jag många gånger känner mig töntig och barnslig gäntimot andra i min ålder ibland. För att en del kan vara så mycket mer vuxna och mognare en vad jag är. Samtidigt som jag ibland kan vara väldigt mogen gämfört med andra. Men det blev ett dilämma jag gillar att vara ''lilla busiga issa'' Samtidigt som jag ofta känner att jag bara vill växa upp göra mogna val se saker på ett annat sätt i stället för att bli uppröd över saker och ting. 

Jag undrar hur man kan hitta en lagom nivå en son där perfekt nivå där det är okej at vara lilla busiga jag och samtidigt kunna vara jätte mogen. Men det känns som dem två sakerna inte går ihop alls!

Hmm.. något värt att sitta och klura på länge... 

Fast det är klart... Den kvinnan jag smsade med är ganska barnslig trots att hon blev vuxen för flera år sedan! Och hon är ju väldigt omtyckt av många antar jag och kan nog ändå vara väldigt mogen...Hmm kanske ska spana in henne lite mer för och se vad som kan vara vättigt så kanske det bli lättare att hitta en egen balans. 

Plast-sand som sagt! 

HA DET FINT!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur mycket kan man tro på sig själv oavsätt vad omgivningen tror och tycker?  I mitt liv så tyvärr mäts min självtillit beroende på hur mycket min omgivning visar att dem tror på mig.  Om jag får stöd eller inte. Jag blir vad folk gör mig till. S...

Jag är i en period då jag känner mig ganska ensam och övergiven. Det har fått mig att tänka och känna mycket. Jag antar att jag dels fortfarande vänjer mig vid att bo ensam och jag antar att jag också sörjer att jag inte har så nära rellationer som m...

Nu har det gott en tid sen jag tog examen från skolan och satt i bilen och för ett kort ögonblick funderade på om det var där när jag fortfarandd var som lyckligast skulle ta mitt liv. Jag lät bli och tänkte istället LEV! Lev för allt vad du är värd....

Dem senaste veckorna har allt varit extra tydligt hur mycket stöttning jag fått dem senaste två åren. Hur mycket godhet det ändå kan finnas i människor och att det finns människor som både ser och tror på mig och mina förmågor.    Jag har också...

Dem senaste dagarna har jag rensat som bara den. Jag har fyllt påsar med prylar och kläder som bara ligger och skräpar i lådor. Försöker skänka bort en del och kommer la försöka sälja lite senare också. Men det har dykt upp många tankar.  Först en ...