Om jag bara kunde förstå henne, om jag bara kunde bli stark på en gång, om jag bara vågade tro ännu starkare så kanske jag hade haft kraft att orka med alltihop. För visst kan väl jag... Det är ju inget fel på mig så som jag är. Åh du osynliga kraft om du finns så kom till mig och låt mig fyllas av dig. Jag vill få stå rakt och kunna njuta varje sekund. Jag vill se saker ur dess rätta perspektiv jag vill våga tro. Tro på sanningen och livet och dess verklighet. Inte tro på vad den verkar vara eller verkar visa för bild. 

Jag har varit frustread hela dan och otroligt stressad, så jag nästan fått någon attak och nu har jag sjukt ont i nacken, illamående har legat i hela dagen och jag vet inte vart jag ska ta vägen med min frustration. Jag vill bara få förstå. 

Och alla mina tankar och ideer som kommer till mig på natten gör att jag rubbat mina rutiner helt vilket gör mig sjukt trött dagen efter. Och varje gång jag börjat på mina ideer har de alltid blivit för jobbiga och jag har lagt ner det. Men nu är det fan dax att stegra och lyckas. Folk säger att jag kan och jag vill tro dem. Jag vill inte ge upp den här gången. Nån gång måste det bli på riktigt den där känslan som kommer till mig ibland med all sin kraft och säger. Nu förändrar vi livet, nu föräldrar vi världen! Nu vågar vi, nu kör vi! Du kan allt! Det får inte tina bort mer. Det bara får inte...

Om du inte förstått något av vad du just läst så är det helt okej jag skriver just nu bara av mig för min egen skull, ärligt gör jag väl det gämt. Men brukar se till så att folk ändå ska begripa vad jag talar om... Men just nu orkar jag inte riktigt tala om det. Och jag vet inte vart jag står och jag är nog för trött, kan säga att det handlar om rätt många saker... Dax att sova!