Jag är dummbommen som verkar inbilla sig att hon kan rädda världen över en natt. Även om hon egentligen vet att det är helt ologiskt att göra det över en natt och helt själv. Jag sitter och dagdrömmer ofta om allt jag önskar att jag gjorde i stället för att börja med småsaker jag kan göra så skaffar jag visioner och klurar ut lösningar på hur vi kan stoppa krig och läka canser. Allt detta innnan jag ens hjälpt mig själv. Jag förstjuter alltid mig själv åt sidan och menar på att jag inte är så viktig. Ändå är jag tydligt självcentrerad vid att säga att jag inte är tillräcklig åt mig själv och världen. Men om inte jag tror på mig själv vem ska då tro mig? Hur ska jag då kunna göra något alls? 

Igår satt jag och snackade med den kvinna som hjälpt mig mycket de tre senaste åren. Hon sa att för mig vore det bra att volonär arbeta något halvår eller år. Kanske ge mat till hemlösa i stockholm eller annat för att få känna hur bra jag har det och att jag ska få känna att jag gör och kan göra något bra för någon människa som har det sämre en mig. Jag är tacksam för det jag har , jag är inte egoist men jag har ändå inte varit så duktig att jag satt igång och börjat lägga en slant i sparbössorna från rödakorset utanför affärerna. Jag har ännu inte vågat gå fram till alla dessa främlingar som jag sätt sitta ensama och se sorjsna ut i ett hörn. Och jag har heller inte sagt hej till varje människa jag möter på stan bara för att kanske göra deras dag lite ljusare... Jag är  inte ond men jag är långt ifrån tillräckligt god för egen del. 

Jag vet inte vart någonstanns jag bör börja eller hur mycket jag vågar.... Jag måste nog verkligen lösa mig själv först. Innan jag kan göra något för någon... Även om ett hej låter barnsligt enkelt så känns de inte riktigt så när man väl tänkt att göra det.  JAG UNDRAR VARFÖR?!

Men det jobbigaste med allt det här är att jag alltid försjuter på allt... Jag har stora visioner men orkar aldrig ta tag i dem på riktigt och vet inte hur jag ska gå till väga. Detta gäller även min senaste ide som inte handlar om Godhet men som handlar om att tjäna extrapengar vid sidan av ett riktigt jobb genom att sälja tavlor jag skapar genom min hobby. Jag har kommit igång och jämföra priser och hemsidor... Ska jag göra hemsida eller en gratis blogg? Var kan jag göra reklam utan att det kostar mig en massa och så det är tillåtet. Och hur mycket får jag tjäna innan jag måste skatta? Kommer jag lyckas tjäna något? Gillar folk min typ av konst? Har jag ens någon konst stil? Eam nae... Jag har alltid bara gjort vad jag känt för. Ska jag vara ego och ta pengarna själv för att kunna köpa nya material och ha lite extra pengar jag kan ha till skojiga nöjen eller ska jag sälja tavlor och skänka pengarna till behövande? Det sista är ju egentligen bäst. Men jag vill inte skänka små summor jag vill skänka något stort!

Åhh...Om jag bara ständigt var pigg och ambitiös nog att lyckas. Men det känns som jag lätt blir för trött... Och oangagerad dagen efter visionen. Och varför låter jag allt det här stressa mig. När ska jag lära mig att börja smått och ha tålamod! Låta saker växa och faktiskt bli lycklig själv först av allt. 

I hjärtat <3

Snart är det Juletid och då ska vi gärna skänka något lite extra. Komma med både julefrid och glädje. Njuta av barnens skimmrande ögon och mysa framför juleljusen. Men säg mig varför växte vi upp och slutade tro på en magisk tomte med renar och Godhet som kommer med presenter till alla de snälla. Säg mig vad hände med den glädjen som en gång fanns. Det känns som att jag idag känner för många som ogillar julen och kanske inte ens firar den... Jag vill skapa en riktig Julkänsla igen. Jag vill göra gått, känna julefrid och känna sprattlet i mina ben. Jag vill pyssla och mysa, jag vill känna doften av nybakta bullar. Jag vill se ljuset skimmra från varje hus. Höra Julglädjen, veta att varje hemlös får det varmt den kalla vintern och att även dem får en fin liten present. Jag vill att Julen ska handla om glädjen och gemenskapen. Inte om köpta paket. Med prylar... Jag vill bara att alla ska få le... Inte att ett barn ska sitta hemma och se sina föräldrar supa mer aldrig förr för att de är jul. Jag vill ju att de ska kramas i stället av ren kärlek utan spriten. Ibland önskar jag att tomtens magi hade varit på riktigt. Eller att Guds egen son var ett tecken för folk att man ska glädjas vid juletid. Jag vill sedan att när julen tar slut så håller den i sig ända fram till nästa år och om och om igen.. Och att varje årstid och tradition bjuder på sin unika glädje och frid. Åhh, jag önskar så att allt vore sant. Åh jag tänkte lyckas skapa min egen på det vis jag drömmer om och hoppas att den smittar... 

Hmm.... Se nu drömmer jag igen.... Drömmar jag inte orkar ta tag i. Så säg mig, vart ska jag börja och vart ska jag ta vägen. Säg mig nu du. Du som finns där i vått och tått. Du som faktiskt gav mig kraften att säga att det finns något mer du som faktiskt vet och vill som jag ... Låt mitt liv flyta på låt mig förstå och stanna upp när det behövs. Låt mig njuta här och nu och genom det göra under. Under en lång tid. Jag ber om att bli en bättre och tryggare människa. En son där som kan göra lika stora under som Moder teresa. Jag ber om att det aldrig mer får skapas fler Hitler människor. Jag ber om så mycket mer ljus. Världen ska bli bättre inte sämre. Och snälla du... Låt allt årdna sig. Det har blivit fel det har gått snätt. Och jag ber om förlåtelse fall jag ställt till med något. Jag vill ju bara göra rätt... Vill bara sträcka ut en sann hand. Ta imot och få ge. Jag önskar hela världen tände ett ljus och lät mörkret förgå. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur mycket kan man tro på sig själv oavsätt vad omgivningen tror och tycker?  I mitt liv så tyvärr mäts min självtillit beroende på hur mycket min omgivning visar att dem tror på mig.  Om jag får stöd eller inte. Jag blir vad folk gör mig till. S...

Jag är i en period då jag känner mig ganska ensam och övergiven. Det har fått mig att tänka och känna mycket. Jag antar att jag dels fortfarande vänjer mig vid att bo ensam och jag antar att jag också sörjer att jag inte har så nära rellationer som m...

Nu har det gott en tid sen jag tog examen från skolan och satt i bilen och för ett kort ögonblick funderade på om det var där när jag fortfarandd var som lyckligast skulle ta mitt liv. Jag lät bli och tänkte istället LEV! Lev för allt vad du är värd....

Dem senaste veckorna har allt varit extra tydligt hur mycket stöttning jag fått dem senaste två åren. Hur mycket godhet det ändå kan finnas i människor och att det finns människor som både ser och tror på mig och mina förmågor.    Jag har också...

Dem senaste dagarna har jag rensat som bara den. Jag har fyllt påsar med prylar och kläder som bara ligger och skräpar i lådor. Försöker skänka bort en del och kommer la försöka sälja lite senare också. Men det har dykt upp många tankar.  Först en ...